Jag måste få tacka min underbara mamma som låter mig bara vara när jag är där, låter mig få komma så fort jag mår dåligt och allt känns för jäkligt. Tack, <3 Under de dagar jag var hos mamma hann jag plugga massa och andas ut, försökte fundera ut: Varför jag känner som jag gör? Hon gav mig ett förslag att börja med antideprisiva tabletter men jag vet inte... Är det verkligen nåt att ha? Jag gillar inte att tabletter, ytterst sällan jag tar en huvudvärkstablett också. Nåt säger emot men vet inte varför eller vad.. Antabusen gick ju bra bara för att den blandades ut i vatten och skulle drickas upp så det var inga problem.

Nåja, ska tack Fatsoo också för att hon bara ringde och kollade hur det var med mig. Och ett sånt litet samtal får mig ialf mig att le lite. =)



Igår var jag barnvakt, :) Mysigt tills hon blev en surpuppa och gnällde, det sög musten ur mig att ta hand om en annan som är jobbig och ledsen när jag själv inte är på topp helt och hållet.. När världens bästa syster kom hem igen så blev det lite prat om allt möjligt. Jag vill ha flera sånna stunder! Jag saknar min syster då vi umgicks nästa hela tiden. Det kändes nästan lite som om jag bodde där ett tag.. Måste ta tag i det här syrran ;)



Peter håller på att laga mat och jag väntar på att Fatsoo ska komma hit. Ikväll är det som sagt inflyttningsfest/förfest.. Får se hur det slutar, bra hoppas jag :) Drar till Ge-spot senare också. Well well. Tack och hej!