Åh stort suck! Jag blir så otroligt trött på mig själv ibland.. Varför kan jag inte vara lika iskall och omänsklig som alla andra? Om en sak händer, släpp det och gå vidare typ! Mina tankar och funderingar tar över, jag blir som en helt annan person.. Dumma dumma känslor och tankar, FÖRSVINN!

Bittert litet inlägg, men känslor måsta komma ut.. Kanske inte det bästa sättet att skriva i min blogg som är öppen? Men jag får som sagt skriva exakt vad jag vill! Att prata med nån, en polare, har jag inte stor lust med.
"Fjolla! Sluta nu, skärp dig!" 
Onödigt att ens tänka allt? Ja och nej! Jag är bara rädd för att ... ja, just det! Jag vet inte vad jag är rädd för, eller jo. Fast, eller ... ne, jag vet inte! Eller?! :S


Screw this! Hej..